yophen.se

På en cykeltur runt i Mejiro passerade vi en kyrkogård där en av Japans mest berömde författare, Natsume Souseki, ligger begraven.

Idag tag jag en tur till Oosaki för att möta upp Martin och några av hans kamrater. Bland annat Justin, en amerikansk nudelexpert. Justin hade erbjudit sig att ta med oss till, i hans tycke, ett av Tokyos bästa nudelställen. Rokurinshya heter det och ligger på gångavstånd från Oosaki station.

Ramen anses vara snabbmat, men ironiskt nog blir det ofta långa köer till populära ramenställen. Vi fick vänta i en timme på att komma in. Men gott var det!

Till helgen tog familjen med mig till sitt sommarhus i Atami, ungefär två och en halv timmes bilfärd från Tokyo. Atami och grannorten Hakone är kända för sina varma källbad - onsen. Staden ligger längst ned vid havet och är i övrigt omringad av höga berg. På dessa bergs sluttningar har ungefär 3000 hus byggts under åren. De flesta används mest som sommarhus, men det finns även några permanenta boenden.

Huset i sig är väldigt modernt och ligger i stort sett högst upp på en bergstopp vilket gör att utsikten är fantastiskt. Här spenderade vi två dagar i ett rätt makligt tempo och badandes tre gånger om dagen i husets bad som använder sig av varmt källvatten från bergets inre. Mycket behagligt och nyttigt sägs det vara också.

Jag har lagt upp några bilder »

De senaste dagarna har det inte hänt så mycket. Det är mest skola och plugga som dominerar tillvaron just nu. Jag har dock börjat lära känna några av mina klasskamrater lite bättre då vi oftast är ett gäng som går och käkar lunch efter skolan.

Att äta ute i Japan kostar vanligtvis ungefär som i Sverige. Skillnaden är att det går att få både billigare och (mycket) dyrare mat. I Shin-Okubo, där skolan ligger, är det rätt billigt. Prickar man in lunchtiden kan man komma undan med ca 500 yen för en lunch. Det är ungefär 30 kr i dagsläget, eftersom yenen är svag.

Det rör sig många koreaner i dessa kvarter, vilket gör att koreansk mat är extra billigt (och gott). För koreanerna är det dock rätt höga priser har jag förstått.

Jag har uppdaterat fotoalbumet, kolla gärna.

http://picasaweb.google.com/yophen

Nu har jag flyttat in hos mina värdar, Hiroko och Kunio Shuto, i vars hem jag får möjlighet att inkvartera mig i en månad. De bor i ett väldigt centralt men lugnt och stillsamt område kallat Mejiro. Hittills har allt varit jättebra. De är supersnälla och har hjälpt mig med en massa saker som hade varit jättekrångligt annars. T ex att fixa Alien Registration Card och hälsoförsäkring på kommunalkontoret. Och så pratar vi japanska i stort sett hela tiden, så förhoppningsvis kommer jag lära mig massa nya saker.

Mitt sovrum

Mitt vardagsrum

Traditionell japansk frukost - misosoppa, grillad resp. torkad fisk, lite sallad och frukt

Kvarteret där jag bor

Mina värdar Hiroko och Kunio

Första middagen var sukiyaki!

Efter att två måsten var avklarade - hårklipp och kameraköp - träffade jag igår kväll en svensk kompis, Tadashi, som är pionjär vad gäller språkstudier i Japan. Han har varit här i dryga tio månader och verkar ha klarat sig väldigt bra. Han och några av hans kompisar hade varit på körsbärsblommeskådning (det verkar som om folk inte gör annat denna årstid) i en park Kichijouji (ett område i Tokyo, inte ett attjoprositljud). I området Kichijouji ligger många restauranger, barer och annat som hör nöjeslivet till, så det är ett trevligt område att röra sig i. Vi hamnade på en turkisk restaurang vid namn Pamukkale. Som svensk är man ganska van att man går stoppad till bristningsgränsen från dessa restauranger, men tji fick vi. Lite mat och dyrt! Ingen bra kombination. Kanske berodde det på att restaurangen skulle stänga dagen därefter för att åter öppna i Shinjuku.

Vi hann med lite karaoke innan kvällen var slut också. Vi var ett gäng utlänningar, så det blev mest västvärldens musikutbud som misshandlades.