yophen.se

På söndag ska jag göra Japanese Language Proficency Test - nationella provet i japanska för utlänningar. Så nu gäller det att spurta med pluggandet. Som alltid inför ett prov har jag en förkylningskänsla i kroppen. Men jag gör mitt bästa för att hålla den i schack. Hoppas det går vägen.

Det ska bli väldigt skönt när detta är ur vägen. Det är ju, som det mesta, ett självförvållat ångestmoment men i och med att provet enbart genomförs en gång per år och kostar en del att göra så vore det tråkigt om det inte skulle gå vägen. (I år genomförs ovanligt nog dock provet två gånger per år.)

Har lagt upp nya bilder från oktober och november i fotoalbumet. I och med att jag blev av med kameran har jag inte fotat lika mycket som tidigare, men en del har det blivit i alla fall.

Denna termins prov, uppsatser och intervjuer är avklarade. Rätt tufft var det faktiskt. Ett eller två prov eller intervjuer i veckan under tre veckors tid. Så det känns väldigt skönt att det är över. Klarade mig gjorde jag tydligen också.

Nu har jag drygt en veckas ledigt från skolan. Det fina höstvädret har välsignat Tokyo med en behaglig värme på dagarna och något kyligare kvällar och nätter. En välkommen förändring efter den varma sommaren.

Dessutom har jag fått besök från Sverige. Jenny och Stefan är här och hälsar på. Jenny för knappt tio dagar, Stefan för en dryg månad. Det är väldigt skönt att få se mina nära vänner igen. Det är nog det som jag saknat mest under tiden här. Familj och nära vänner. Nu ska vi försöka hitta på så mycket roliga grejer som möjligt. Både Jenny och Stefan är ganska rutinerade Japan-besökare, så vi känner ingen jättestress över alla måsten som annars är förknippade med ett förstagångs-tokyobesök.

En tråkig grej är att jag har blivit av med min väska på tåget. Och att jag i stort hade hela mitt liv i den vid tillfället. Min systemkamera, mitt Nintendo DS med uppslagsverket jag använder flera gånger om dagen, mitt japanska id-kort, visakort, gymkort, mina fina ätpinnar samt mitt anteckningsblock med de senaste sex månadernas anteckningar från skola och vardag. Det svider. Nu återstår polisanmälan, ta ett snack med försäkringsbolaget och banken, samt att göra ett nytt japanskt id-kort. Utan det kommer man inte så långt här.  Förhoppningsvis får jag tillbaka pengar på försäkringen, så jag är fortfarande vid hyffsat gott mod.

En termin på skolan KAI är c:a tre månader lång. Prov hålls i mitten och slutet av terminen. Mitterminsproven är något lindrigare än de senare ditot då det enbart innehåller två moment, grammatik och kanji-tecken, av de totala fem. (På nivå fem som jag nu befinner mig på har konversationslektionen ersatts med en uppsatsskrivarlektion). Det som har varit svårt på denna nivå är att vi bombarderas med nya, små finurliga begrepp och uttryck som förhoppningsvis ska hjälpa oss att uttrycka våra åsikter mer prick på.

Här finner vi uttryck som: “Bara för att X så betyder det nödvändigtvis inte att Y”, “inte uteslutande X utan även Y och till och med Z”, “i förbifarten”, “omväga”, klassikern “just som jag trodde X hade hänt så hände oväntade Y” och min personliga favorit “just nu är det både X och Y (och förmodligen även Z, V och K) så det är mycket just nu (men en inbyggd lätt besvärad känsla)”.

Kanji-delen var ganska svår att läsa in, mest på grund av att det var en herrans massa tecken på en gång. Men jag lyckades hinna memorera dem i tid till provet, vilket var skönt. Tror det gick ganska bra. Kanji-boken som vi använder oss av är till för de som vill prova på att ta det nationella provet i japanska språket (för utlänningar), Japanese Language Proficiency Test, på den näst svåraste nivån.

En klurig sak är att texterna vi läser inte bara blir mer komplicerade rent grammatiskt, utan även att förekomsten av och svårighetsgraden på kanji-tecknena ökar. Vilket gör att precis när man tycker att man lärt sig massa nya tecken och känner sig jätteduktig inser man att det bara är toppen på isberget. Men det gäller väl att ta ett steg i taget.

Nu har jag sommarlov i tre veckor. Mest för att augusti månad anses för varm för att folk överhuvud taget ska ta sig till skolan. Men såklart är ledigheten varmt (no pun intended) välkommen. Ska försöka ta mig ut till min fd värdfamiljs landställe i Atami, åka och campa med Sachio och Anna samt göra några mindre dagsutflykter.

Nu har den nya terminen dragit igång efter lite välförtjänt ledighet. Det märks verkligen att nivån har höjts några snäpp. Nu är i stort sett alla ord som introduceras sådana jag aldrig hört förut, grammatiken är mer detaljerad och svårare att greppa samt kanjitecknena är fler och svårare. Tillsammans orsakar dessa faktorer att jag känner mig lite otillräcklig. Jag blir åter påminnd om hur jag kände mig efter de första dagarna i Japan, när mitt hjärna gick på högvarv i stort sett hela tiden och det var omöjligt att slappna av. Jag är jättedålig på detta språk. Så känns det. Men det är väl bara att bita ihop och försöka göra sig vän med de spretiga tecknen och de främmande utrycken. Det var ju trots allt därför jag åkte hit.

Jag har uppdaterat fotoalbumet med bilder från ett svenskt midsommarfirande, lite karaokebilder (ej att underskattas) samt Okinawa. Till albumet »

Ett litet kort inlägg. Då proven i skolan är över för den här gången och jag har en dryg veckas ledighet tänkte jag ta mig iväg på lite semester till ön Okinawa, som ligger en bit utanför Japans södra kust. Förhoppningsvis blir det sol och bad och kanske till och med ett dyk!

De senaste två veckorna har dominerats av skolarbete, då slutterminsproven är i full gång för alla respektive kursdelar - läs- och hörförståelse, konversation, grammatik och kanjitecken. Jag lyckades dessutom klämma in ett övningsprov för det nationella intagningsprovet för utlänningar som vill söka in till något japanskt universitet. I fall jag av någon outgrundlig anledning skulle få för mig att jag kan någonting överhuvudtaget om det här språket så pulvriserades de föreställningarna till något som mest liknar finmalet potatismjöl.

Idag har jag det näst sista provet för terminen - ett presentations- och intervjuprov. Håll tummarna.

Provet är över och jag tror det gick bra. Tack för alla uppmuntrande ord!

Nu är det Golden week i Japan - skolor och företag har några dagar ledigt under denna nationalhelg. Själv ska jag ta igen mig på värdfamiljens landställe i Atami. Det ska bli skönt.

Hör av mig igen när jag kommer hem.

Har uppdaterat fotoalbumet med några bilder från Asakusa och middag med grannarna.

I morgon är det prov. Jag har pluggat kanjitecken så mycket jag kunnat. Ikväll ska jag försöka slipa till det sista så att jag klarar mig över godkäntgränsen. Sen måste jag plugga lite till grammatikdelen av provet.

Jag tror det svåraste momentet kommer att bli att skriva en kortare uppsats som redogör för antingen Sveriges geografiska placering, folksjäl eller min egen personlighet och barndom. Håll tummarna.

Nästa vecka är det prov i skolan. Grammatik och kanjitecken. Grammatiken känns ok, men jag tycker faktiskt att det är löjligt många tecken att lära sig på så kort tid. Nästan 150 st på fyra veckor. Tre för mig eftersom jag inte bytte klass föränn efter en vecka. Det oroar mig lite. Dessutom har jag dragit på mig en förkylning vilket gör att jag inte känner mig jättemotiverad till att plugga. Får se hur det går.

Jag har lagt upp några bilder på klasskamrater »